Persongalleri Triologin

Artistbiografier 

FEFE DEIJFEN 

Akrobat Född 1978 i Rosersberg, Sverige 

När jag var liten höll jag alltid på att klättra och hoppa från saker – som tioåring hoppade jag från tak som jag skulle ha problem med nu… Jag hade alltid tyckt det var lattjo med volter, men jag visste inte hur man gjorde. Sen, som 12–13-åring, började jag med snowboard och efter några år kunde jag göra dubbelvolter – men ville lära mig mer. Jag gick då en gymnasieutbildning som jag insåg var aptråkig – jag tänkte börja en snowboardskola istället, men hade en kompis som gick på en cirkusskola, så då sökte jag in dit istället och tänkte jag kunde lära mig volterna där. Sen blev det bara mer och mer. Det ligger så nära att hela tiden dra det ett steg till, att höja ribban. Tjusningen med cirkus (förutom allt runt­omkring) är just att man aldrig kan göra det slentrianmässigt. Annars tycker jag det är roligt att rigga och bygga linbanor, gungor och sådant, jag har gjort det när jag varit skadad och inte kunnat köra. Och eftersom jag har haft många skador, så har det hunnit bli en del… 

 
JENS ENGMAN
Akrobat född 1983 i Stockholm
Året var 1991 en regnig sommardag i Umeå. Jag var åtta år och hälsade på min farmor och farfar som denna dag roade sig med att lösa korsord och lyssna på P1. Jag var rastlös. När myrorna i mina byxor nästan byggt en hel stack, hämtade farfar Knut en blå ask med en clown på. Det här måste va’ kul! Tänkte både farfar Knut och jag. I asken låg det 3 färgglada bollar och en papperslapp. Jag kastade mig över bollarna och farfar Knut över papperslappen, som var en liten instruktionsbok för nybörjarjonglörer. Han läste högt - Börja med en boll i höger hand… Fler år senare efter utbildning i Gävle (cirkusgymnasium), Moskva (Statliga Cirkusskolan) och Stockholm (Danshögskolans nycirkuslinje) visade det sig att jag hade blivit handståendeakrobat och inte jonglör som man kunde ha trott. Men det är fortfarande farfar Knut och hans bollar som började det hela.
 
JAY GILLIGAN 
Jonglör Född 1977 i Arcadia, Ohio, USA 
Världens då yngsta enhjulingscyklist gick i min förskoleklass. Hon var medlem i Smiling Faces 4-H Unicycle Club i Findlay, Ohio. Varje år gav klubben lektioner i hur man cyklade på enhjulingar. Av någon anledning var jag fascinerad av hjul och när jag var åtta år (efter att ha hållit på och frågat mina föräldrar i 2–3 år) fick jag börja träna med Smiling Faces. Jag lärde mig cykla på några veckor och blev medlem i klubben, cyklade i parader i olika städer för att fira högtider och speciella händelser. Jag blev också medlem i Unicycling Society of America, som hade ett nationellt konvent en gång om året. Vid konventet samlades hundratals enhjulingscyklister från hela landet för att tävla och dela med sig av tricks. En del av dem kunde jonglera och jag ville lära mig att göra det samtidigt som jag cyklade på enhjulingen. Jag köpte en bok med titeln ”Juggling for Complete Klutz” och lärde mig grunden med tre bollar när jag var nio. Sen dess har jag bara fortsatt öva… 
 
ANNA LAGERKVIST 
Akrobat, clown Född 1981 i Umeå, Sverige 
När jag var liten gjorde jag mina föräldrar tokiga genom att stå på händer mot allting i huset. Så en dag satte de mig i en gymnastikgrupp. När jag blev äldre började jag med teater och drömde om att stå på scener över hela världen. Jag målade vagnar som stod i cirklar och fantiserade om att ha en grupp att resa med. Allt ledde mot något som jag ännu inte visste vad det var… Så kom den dagen när jag såg min första nycirkusföreställning. Där kombinerades alla mina passioner och då visste jag… Jag skulle bli cirkusartist! 
 
ANDREAS FALK 
Akrobat Född 1982 i Göteborg, Sverige 
Cirkus… När jag var nio år började jag med gym­nastik. 10 år och en massa blod, svett och tårar senare berättade en vän för mig om intagningen till en cirkusskola i Stockholm (Cirkus Cirkörs Cirkus­piloterna). Jag tänkte varför inte – vilken bra idé att kanske få arbeta med det som jag älskar allra mest här i livet: akrobatik, stå på en scen framför en stor publik, träffa intressanta människor, osv. Så jag åkte dit och prövade in till skolan som ak­robat. Tur nog för mig ledde tre år på en riktigt bra cirkusskola till ytterligare tre års hårt men riktigt roligt arbete inom cirkusbranschen. Och här är jag nu, living la vida loca som en lycklig akrobat. 
 
MIRJA TUULIKKI JAUHIAINEN (MIKU) 
Trapets- och luftartist Född 1981 i Järvenpää, Finland Har arbetat ihop med Sanna sedan 1998 
Jag började med cirkus eftersom min bästa kompis ville det. När man är tolv år gammal vill man göra som sin bästis. Efter några träningstillfällen insåg jag de ändlösa möjligheterna. Efter några år insåg jag att det inte finns något som heter omöjligt. Senare slutade min bästa kompis. Jag blev kvar. Idag är jag här! 
 
SANNA KOPRA 
Trapets- och luftartist Född 1984 i Tampere, Finland Har arbetat med Miku sedan 1998 
Det var år 1992 som cirkusen blev mitt liv. När jag var sex år gammal satte min mamma mig i en gymnastikgrupp. Men efter två år tyckte jag att min ryska lärare blev lite för otäck, så jag slutade. Vid den tiden var min faster cirkusdirektör på en ungdomscirkus i Finland (det är hon fortfarande). Hon såg min talang och bad mig komma och pröva in till cirkusen. Och här är vi nu – femton år har gått och cirkusen tillhör min vardag… 
 
ANGELA WAND
Clown, balance född 1970 i Puerto Rico, USA
When I was 8 years old I wanted to be a jazz dance teacher mostly because of my desire to wear shimmery tights with a high cut leotard and have a ponytail on the side of my head with people watching me as I danced. But as a result of the absence of long legs and a name like ”Julie” that dream never happened but resulted in me becoming a clown.
I moved to Sweden from California following love and adventure and found circus, love, adventure and pickled fish. I live in my caravan with my loved ones and my espresso machine. I pee outside. But I’m not a hippie. Yes I like Pina-colada and getting caught in the rain. And the smell of the ocean and the taste of champagne.
 
Ensemble Wear it like a crown
 
HENRIK AGGER/WIZARD OF WONDER
Varför började du med cirkus?
Jag skulle absolut bli syslöjdsfröken eller skådespelare. Tanken att bli cirkusartist fanns inte på kartan eftersom jag aldrig varit på cirkus på grund av min pälsdjursallergi.
Jag sökte till cirkusgymnasiet med drömmarna om att bli skådespelare, med lite udda färdigheter. Det året var vi 25 sökande och det fanns 25 platser... snacka om tur!
Efter en något krokig väg via både teaterskola, mimlinjen på Teaterhögskolan i Stockholm och ett kort besök i Paris, stod jag 1995 helt plötsligt i en lokal ute i Bromma och repeterade Cirkus Cirkörs första show.
Vad är ditt förhållande till risk och möjlighet?
För mig är risk något man har respekt för, precis som med möjligheter. Jag tror att för att nå sina drömmar måste man ta vara på möjligheterna, men inte vara rädd för riskerna.
Vad är din karaktärs förhållande till risk och möjlighet?
Han är besatt av att ta reda på hur det är att leva. Han ser risken i allt och skräms av den, men lockas av möjligheten som kanske väntar bakom hörnet.
Vad bär du i din krona?
I min krona bär jag mig själv som den jag är.
 
LOUISE BJURHOLM / MIRACULOUS AND SUPERNATURAL
Varför och hur började du med cirkus?
Jag kände tidigt att jag på något sätt ville uttrycka mig fysiskt. Som liten dansade jag klassisk balett och i tonåren var det snowboard som gav utlopp för mina behov. Att det sedan blev cirkus var lite av en lycklig slump. 1998 bjöd min gudmor mig på Cirkus Cirkörs föreställning "Super Cirkör", Jag kände direkt att här fanns en perfekt kombination av mina intressen. För att göra en lång historia kort, så gav jag järnet för att lyckas, åkte till Moskva, och efter fyra intensiva år på den Statliga Cirkusskolan var jag ännu mer övertygad om att cirkus är livet!
Vad är ditt förhållande till risk och möjlighet?
För mig som cirkusartist är det någonting jag dagligen konfronteras med.
Konsterna vi utför är alltid en risk men det är också möjligheten att lyckas. Den dagliga träningen är till för att minimera risken, men också till för att hitta nya möjligheter.
Vad är din karaktärs förhållande till risk och möjlighet?
Hon ser möjligheter och storhet i det lilla och tillsynes obetydliga, som kanske många andra springer förbi.
Hon tar allt med viss försiktighet för att undvika risk, men hennes nyfikenhet tar henne förbi rädslan och in på nya oupptäckta vägar.
Vad bär du i din krona?
Erfarenheter och drömmar.
 
DAVID ERIKSSON / MARVEL OF THE CENTURY
Varför började du med cirkus?
Jag var 10 år och hörde för första gången låten Come to the sabbath med Widow. Musiken fick mig att längta till något jag inte upplevt förut, det var något i den som tilltalade mig men jag kunde inte sätta fingret på vad det var. Inte förrän långt senare då jag fick samma känsla när jag kom i kontakt med cirkusmiljön och den atmosfären. Jag kände mig hemma och sökte mig till Norsholms ungdomscirkus i Norrköping. 
Vad är ditt förhållande till risk och möjlighet?
Jag sysslar med risker hela tiden, och det behöver inte vara fysiska risker. Att missa en boll eller att sumpa ett trick är också en risk. Det handlar om att känna sig naken inför en publik, det är också där möjligheten ligger om man lyckas och får med sig publiken. Det är därför jag håller på med det här. 
Som artist är riskerna olika i olika sammanhang. I varieté och event ska du leverera mycket på kort tid och då är det viktigt att kunna ta risken och gå ut hårt för att vinna publiken – och öka möjligheterna att lyckas. 
Även misslyckandet kan vara möjligheten ibland. Ett misslyckande sätter en i en oförutsedd situation och kan leda till något spännande och nytt. Det är både häftigt och lite läskigt.
Vad drivs din karaktär av?
Marvel tycker det är roligast att leka och drivs av att finnas och vara bland de andra i kollektivet. Det finns ingen tydlig skiljelinje mellan mig och min karaktär förutom att min karaktär gör lite fler grimaser. fler grimaser. 
Vad bär du i din krona?
Heavy metal.
 
FOUZIA (FOFO) RAKEZ /WILD WEIRD AND WONDERFUL
Varför började du med cirkus?
Jag var gymnast och ville bli stuntkvinna så jag sökte till cirkusgymnasiet i Gävle. När jag började där blev jag biten av cirkus istället, och där är jag fast. Mitt liv har sedan dess kretsat kring att stå på scen i produktioner, på event , som ledare för barn och ungdomar samt att vidareutbilda mig inom cirkus - och jag älskar det!
Vad är ditt förhållande till risk och möjlighet?
Jag tar en risk när jag inte vet hur det ska sluta. Egentligen sker det varje dag, att gå och träna, att gå upp ur sängen, att stå på scenen – allt innebär en risk. Men på samma sätt som det innebär en risk att gå upp ur sängen, är det också en möjlighet. Att få uppleva något. Varje dag är en gåva. 
Äta bör man annars dör man. 
Äta gör man ändå dör man.
Vad är din karaktärs förhållande till risk och möjlighet?
Min karaktär tar vara på möjligheter i livet, hon tar risker med en klackspark. Samtidigt påverkas hon starkt av svårigheter, men hon har förmågan att vända destruktivitet till möjlighet. På så sätt har hon en stark drivkraft och livsglädje. 
Vad bär du i din krona?
Erfarenheter, glädje, motgång, kärlek, hängivenhet, idrott och träning. 
Bild på Fofo Rakez: Mattias Edwall C-042
 
JESPER NIKOLAJEFF /NERVES OF STEEL
Varför började du med cirkus?
Jag såg Archaos helt galna, anarkistiska och fantastiska shower i början på 90-talet. Blev hooked och kände att jag fick se en scenkonst jag inte sett förut. Jag jobbade som skådespelare på Riksteatern då och vi hade en cirkusartist med i ensemblen som lärde mig en massa grunder. Började jobba med Cirkus Cirkör 2001 och kände direkt att jag hade hittat hem…
Vad är ditt förhållande till risk och möjlighet?
Min hjärna spinner på hela tiden. Mesta tiden tänker jag på nya utmaningar, risktagande. Därför vill jag leva.
Vad är din karaktärs förhållande till risk och möjlighet?
Nerves of Steel, min karaktär, är en gammal varelse som mestadels kommunicerar med vassa föremål. Han ser många möjligheter i alla risker han tar. Då blir Nerves of Steel lycklig.
Vad bär du i din krona?
Jag slogs för min existens i många år när jag växte upp. På scenen blev jag lugn inuti. Därför vill jag utmana mig själv kväll efter kväll. 
 
ANNA LAGERKVIST / MISTRESS OF MAYHEM
Varför började du med cirkus?
När jag var liten gjorde jag mina föräldrar tokiga genom att stå på händer mot allting i huset. Så en dag satte de mig i en gymnastikgrupp. När jag blev äldre började jag med teater och drömde om att stå på scener över hela världen. Jag målade vagnar som stod i cirklar och fantiserade om att ha en grupp att resa med. Allt ledde mot något som jag ännu inte visste vad det var… Så kom den dagen när jag såg min första nycirkusföreställning. Där kombinerades alla mina passioner och då visste jag att jag skulle bli cirkusartist!
Vad är ditt förhållande till risk och möjlighet?
När jag tar en risk känner jag mig levande. Det är som att våga någonting som jag kanske egentligen inte vågar. Och utifrån det brukar ofta en möjlighet visa sig. Jag tror på möjligheter. Det gäller att fånga de möjligheter man vill ha.
Vad är din karaktärs förhållande till risk och möjlighet?
Hon är en risksökerska. Hon kastar sig brutalt in i första bästa fara och stirrar ut tills hon äger den. Hon lever på att alltid ligga på gränsen mellan det hon klarar och inte klarar av. Det är där hon känner att möjligheterna föds. Nya möjligheter att utmana sig sjläv.
Vad bär du i din krona?
Humor och tillit.