Samhällskontext

I cirkusmanegen har influenser och tendenser från omvärlden snabbt plockats upp i nya nummer och uttryck. Ballerinans klassiska tyllkjol har blivit en lika klassisk kostym för lindanserskan och i nycirkus används allt från film och rockband till högteknologiska uppfinningar i föreställningarna. När järnvägen kom såg cirkusdirektörer tidigt möjligheterna med detta nya transportmedel för att frakta dåtidens gigantiska cirkusarenor och alla artister över landet, och cirkusen blev en drivande faktor till att järnvägsnätet utvidgades i USA.  - Från utställningen Total Cirkus

Traditionell cirkus är uppbyggt som ett samhälle utanför samhället. Man äntrade staden med sina vagnar och byggde upp sitt tält och öppnade upp till sin magiska värld för att efter föreställningens slut riva, packa och ge sig av. Nycirkusen som växte fram i vågen av -68 ville i tidens anda vara en aktiv del av samhället och använda sin konstform för att påverka. Nycirkusens scener kan lika väl vara ett klassrum, en teater, rockarena – och ett cirkustält. Många har valt att behålla manegen men andra som Guy Carera menar att ”cirkusen är ett uttryck och inte en fast form”. För publiken är nycirkusens berättande och djurfria föreställningar något annat än den klassiska sinnebilden av cirkus.

Nycirkusen har vuxit lavinartat i flera länder under sin 40-åriga historia och har genom sitt gränsöverskridande arbete fått mycket att hända som går långt över att skapa föreställningar som spelar för en publik. Cirkus Cirkör är ett sådant exempel (Läs mer under Nycirkus i Sverige och i boken Inuti ett cirkushjärta) men inte minst Cité du Cirque i Montreal där cirkusen fick olika förvaltningar att samverka och arbeta överskridande, eller hur frankrike fick igång över 300 cirkusskolor under loppet av ett par år. Fransk kulturpolitik där Nycirkuskompanier som Les Arts Sauts, Archaos och Cirque Plume använts för att skapa goda internationella relationer och där nycirkusen varit ett flaggskepp för export och politiska diskussioner i svallvågorna av denna succéartade utveckling.

Konstformen har under sin korta livslängd påverkat såväl kommuner som lagstiftning. Cirque du Soleil befinner sig i ett slags gränsland mellan konst och business som tar ett stort socialt ansvar. Grundaren Guy la Liberté som började sin karriär som gatuartist är idag en av världens 500 rikaste personer med ett otal  turnerande föreställningar och ännu fler fasta shower världen över. (Läs mer under Cirkus i Kanada). Även om Cirkus Cirkör är en konstnärlig institution som årligen spelar för motsvarande publik som Göteborgs Stadsteater, motsvarar Cirkörs statliga stöd endast en tjugondel av Göteborgs Stadsteaters som också är en regional institution. Det skiljer sig kraftigt från land till land vilka statliga resurser som går till cirkusmiljön men gemensamt för alla länder är att cirkuskonsten får en väsentligt mindre del av kakan än andra konstformer. (Jag skrev en debattartikel 2008 med titeln ”Hobbylinjerna” kan ge svensk mångmiljardexport som reaktion på en artikel av skolminister Jan Björklund. Delar av den artikeln kan du läsa här.)

Social cirkus
Många nycirkusgrupper, allt från små grupper med få eller inga egna medel till stora kompanier, har ett starkt socialt engagemang. Det finns en hel organisation för social cirkus. Några av dessa är:

Inuti ett cirkushjärta
Som ett led i forskningen tittade vi på hur jag överfört disciplinforskningen i mitt ledarskap. Det resulterade i boken Inuti ett cirkushjärta som jag och stödforskare Kajsa Balkfors skrev 2008. (Mer om detta under Cirkushärtaboken)

Text ur boken Inuti ett cirkushjärta där stödforskare Kajsa Balkfors berättar om sitt första möte med Cirkus Cirkör:
Kajsa : Mitt första möte med Cirkus Cirkör var i rollen som publik . Jag var ingen stor vän av vare sig cirkus eller stora teateruppsättningar och blev mer eller mindre tvingad in under den tältduksdraperade Västerbron för att se föreställningen SuperCirkör under Stockholms Vattenfestival 1998 . Men där i tältöppningen släppte allt motstånd . Detta spektakel gick rakt in i mitt hjärta och liknade ingenting som jag tidigare hade upplevt . Galet, proffsigt, färgstarkt, fullt med skratt, tårar och omöjligheter . Efteråt svävade jag ut i natten med en stark lust att lära mig flyga, vilket kändes fullt möjligt i stunden . Jag gick också därifrån med övertygelsen om att det måste vara ett stort internationellt produktionsbolag som stod bakom SuperCirkör .

Året därpå träffade jag Tilde Björfors och några av hennes cirkuskollegor på ett event . Jag började lära känna ett Cirkus Cirkör som var mindre än jag väntat ,men hade större muskler än jag hade kunnat ana . En liten grupp hängivna unga människor var inte bara kreatörer och producenter bakom föreställningen SuperCirkör . De var också entreprenörer och pedagoger som startade och drev utbildningar, kurser, gjorde event , tränade barn , invaderade skolor med cirkus , byggde upp cirkusföreningar i hela Sverige , drev politiskt lobbyarbete och var på väg till Las Vegas.

Jag arbetade då med kommunikation och organisationsutveckling inom näringslivet, och jag förundrades över Cirkus Cirkör som organisation . I ett litet kök på Södermalm i Stockholm pågick produktionsplanering och affärsutveckling som motsvarade ett expansivt medelstort företags kapacitet, men utifrån minimala resurser och en organisation som vare sig höll sig till näringslivets eller kulturlivets arbetsmetoder. Hur var allt detta möjligt? Var kom drivkraften från?

Min nyfikenhet kring Cirkus Cirkörs organisation och arbetssätt ledde till fler möten med Tilde och hennes kollegor och vi började prata om riskerna i att växa, risken att förlora kopplingen till kärnan . År 1999 hade Cirkus Cirkörs omsättning dubblerats och verksamheterna tredubblats varje år sedan starten 1995 .  Omsättningen på idéer och verksamhet gjorde att det inte längre gick att avhandla alla beslut och idéer på träningsgolvet eller runt köksbordet .

I min roll som organisationskonsult såg jag dagligen tillväxtföretag förlora markkontakten .Om IT-bolagen hotade att spricka för att jakten på stora pengar var större än grundidén, så var Cirkus Cirkörs utmaning en annan . Med den uppsatta visionen att förändra världen genom nycirkus fanns det obegränsade utmaningar och möjligheter att förverkliga . De som varit med från start visste hur man skulle hantera detta . Vad som var Cirkus Cirkör fanns i deras uttryck på scen, i deras sätt att vara pedagoger, i vilka val de gjorde och hur de antog en utmaning . Men när Cirkus Cirkör hela tiden fick fler medarbetare och samarbetspartner var frågan hur denna kunskap kunde överföras . Vi kom fram till att Cirkus Cirkör behövde identifiera sin värdegrund för att alla medarbetare skulle kunna känna tillit till de andras insatser, och trots verksamhetens spretighet och bredd sträva åt samma håll. Jag laddade min verktygslåda med metoder och öppnade upp mitt kontor, fast besluten att genomföra en workshop om identitet med en cirkus . In vällde artister,lärare , studenter, pedagoger, producenter, fotografer, marknadsförare , turnéläggare, ledare , tekniker, musiker, kreatörer samt en cirkushund . De konventionella varumärkes-och affärsidémodellerna fungerade inte här, bland annat eftersom

Cirkus Cirkör inte hade någon att jämföra sig med . Idén och organisationen hade inspirerats av andra organisationer och internationella nycirkusgrupper men ingen hade arbetat på samma sätt . Cirkus Cirkör hade till skillnad från andra ett lika starkt fokus på publik och föreställningar som på skolor och träningsmöjligheter, arbetade lika mycket med start av egna verksamheter som med uppbyggnad av nätverk och stöd till andras verksamheter . Först när alla i cirkörgänget fick sätta ord på det som Cirkus Cirkör hade gjort och uppnått hittills och vad som motiverade dem på ett personligt plan, började det rassla till . Av trehundra ord var det till slut sex ord som stack ut och sammanfattade de andra . Uppkäftighet, engagemang, kvalitet, galenskap , solidaritet och individualism . Starka värdeord i sig , men för » Cirkörarna » räckte inte detta , det var först när värdeorden parades ihop som det klickade . I mötet mellan motsatserna blev värdeorden till ledord . Uppkäftigt Engagemang, Kvalitativ Galenskap , Solidarisk Individualism .

tilde: Flera år efter att vi parade ihop våra ledord samarbetade vi med hjärnforskare på Karolinska Institutet , och då förstod jag än mer varför krocken mellan ledordens ytterligheter är så avgörande för oss . I forskarnas beskrivning av hjärnan föds kreativitet i mötet mellan den högra intuitiva hjärnhalvan och den vänstra rationella . På samma sätt som idéerna vi vill förverkliga och förmågan att leverera föds i mötet mellan galenskap och kvalitet .

kajsa: Det jag under år som organisationsutvecklare saknat i hyllmeter med modeller och ledarskapsstrategier satte en självlärd liten cirkus ord på ! Mötet med ledorden och Cirkus Cirkör fick mycket att falla på plats . Managementpärmarna blev ersatta med ledord och cirkusmetaforer, och slutligen antog jag utmaningen att bli en av ledarna och » kontorsakrobaterna » på Cirkus Cirkör .Med solidarisk individualism ges utrymme för verksamheter att vara bäst utan att förlora drivkraften att samarbeta med andra . Och med uppkäftigt engagemang går det att skapa de förutsättningar man saknar i samhället eller hos sig själv . Ta till exempel utformningen av Cirkus Cirkörs ledning . Utvecklingstakten hos Cirkör har förutsatt olika former av delat ledarskap och satsningar på en dynamisk ledningsgrupp, där fokus, ansvar och samspel har varit viktigare än de traditionella titlarna .

Cirkus Cirkörs ledord har fortsatt att fyllas på med värde i takt med vår egen utveckling och i mötet med publik, elever, samarbetspartner och världen . Jag tror att det är därför som de fortfarande håller .

Foto
Bild 1 : Okänd fotograf
Bild 2 : Roland Bengtsson