Holone

Det finns så mycket av människan i cirkusen. Och det finns så mycket av cirkusen i hjärnan – cirkusartisteriet ger stora spin-off-effekter på vår kognitiva förmåga och personliga utveckling. I såväl artisten som den som tittar på, betonar Marie Ryd, chefredaktör på Holone, en forskningsinformationstjänst om hjärnan. Det blev därför ett naturligt giftermål mellan Holone och Tilde Björfors, som med sin progressiva nycirkus tagit ett kliv in i den medicinska världen. Tilde kändes som en naturlig del av Holones tvärvetenskapliga råd.

Kunskapen om hjärnan har exploderat, 90 % av det vi vet idag om hjärnan har vi lärt oss de senaste tio åren. Men det är bara är en liten del som når ut och ännu mindre som tillämpas. Holone (hålå ?n) är en tvärvetenskaplig informationstjänst som tar hand om just detta och gör om de nya forskningsrönen till lättillgänglig och okomplicerad livskunskap. Prenumeranterna finns i alla grupper av samhället: på kommuner, skolor, föreningar och företag med VD, HR-chefer och andra nyfikna läsare. Det finns även intresse från vårdsektorn där läkare, sjuksköterskor, professorer, tandläkare och tandhygienister prenumererar på Holone.

– Tilde använder hjärnforskningen i samma syfte som Holone, vi vill göra skillnad och minska konflikter och rädsla. Människor ska må bra. Det goda i hjärnan har effekt på så mycket. Mycket tyder på att vi är skapade för det goda. Hjärnan tycks fungera bättre när vi hjälper varandra. Det är coolt. Det är det stora i den senaste kunskapen om hjärnan , något som Tilde också har förstått. Näringslivet kan använda sig av hjärnforskning för att förstå beslutfattande och för att få gehör för värderingar och en positiv företagskultur. Tilde använder sig av hjärnforskningen för att förstå cirkusen och för att ge den ännu mera slagkraft.

– Det som är spännande med den nya kunskapen om hjärnan är att vi nu kommer riktigt nära inpå vad det är att vara människa. Hjärnans operativsystem tycks socialt programmerat. Det finns ett autoläge som hjärnan går in i när vi sitter och slappar och dagdrömmer. Man har länge trott att detta tillstånd varit ett slags ”sparlåge-läge”, men det är det inte. Det är otroligt aktivt och konsumerar mycket energi. I autoläget håller hjärnan på med relaterande frågor som exempelvis vad andra tänker om mig, vad jag tänker om andra, vad jag tänker om mig själv osv, och dit går hjärnan spontant. Det är som Windows för hjärnan, medan programvaran, Word och Powerpoint, är att räkna, läsa och fatta beslut, berättar Marie som exempel ur vad man kan läsa i Holone. Ju mer vi lär oss om hjärnan, desto mer inser vi hur lite vi kan om denna kroppsdel. Det öppnas rum efter rum efter rum. En ny studie visar tex att det finns nio olika sätt att ta in information på. Från det här caféet, som vi sitter på just nu, tar jag in 10 miljarder bits information per sekund genom ögat, förklarar Marie. Därefter fortsätter sex miljoner bits in via synnerven, men bara 1000 av dessa når synbarken. Det som medvetandegörs är till sist blott 100 bits per sekund. Så vart tar allt det andra vägen?

Holone har fått stor uppmärksamhet. När det första nyhetsbrevet lanserades i september 2011 överbelastades hemsidan, holone.se, som tillfälligt kraschade. Det finns ett stort sug efter denna kunskap, både hos den enskilda individen och i samhället i stort. Så varför är det så svårt för forskningen att nå ut? Varför är det så liten och begränsad del av denna fantastiska kunskap som lämnar laboratorierna?

- Framför allt tror jag att det är bristen på tid. Forskare idag har inte tid att ta sig an sin tredje uppgift, trots att det egentligen nu är viktigare än någonsin. Men de får inga karriärpoäng för att de håller på med populärvetenskap. Eftersom den moderna hjärnforskningen rör vid det djupt mänskliga och vad det är att vara människa, är det väldigt viktigt att rönen filtreras tvärvetenskapligt mellan så många olika områden i människans värld som möjligt. Det är viktigare än för exempelvis knäforskningen.

– Dagens forskningsmiljöer kan liknas vid stuprör, precis som samhället i övrigt. Alla håller på med sitt. Jag talade med en riksdagskvinna som kunde berätta att stuprörssyndromet även finns i riksdagen, berättar Marie. Det är kanske en av journalistikens och kulturens viktigaste uppgifter; att gå in och luckra upp stuprörsväggarna. Det börjar dyka upp olika grupperingar där man har tvärvetenskap som fokus. Ett exempel är det nystartade området ”neuroleadership”. Här har man gjort ett gifte mellan hjärnforskning och ledarskap. Människor som arbetar med ledarskapsutveckling tar konkret hjälp av kunskapen om hjärnan. Och hjärnforskarna i sin tur fångar upp signaler från näringslivet för att förstå hur vi ska hantera förändring. Neurovetenskapen har verkligen potential att binda samman de olika områdena.

Marie är själv forskare i grunden och disputerade inom mikrobiologi på Karolinska Institutet 1992. För 15 år sedan sadlade hon om från forskare till vetenskapsjournalist och gav bl a ut nyhetsbrevet ajourODONT, Förra året startade hon Holone, ett direkt resultat av hennes brinnande intresse för vad en människa är och för hur hjärnan fungerar. Marie tror att hjärnforskningen kommer resultera i ännu svårare etiska frågeställningar än de som länge präglat genetiken och debatten om genmanipulation. Hur långt ska vi gå? Kommer kunskapen leda fram till ny teknik som tar bort ”mentala avvikelser”? Kommer det finns små chip som stimulerar koncentrationsförmåga eller ökad medkänsla? Ska vi forma alla till likformighet eller ska vi skapa ett samhälle där alla ryms? Något vi inte får glömma, säger Marie och blinkar, är att det mesta är allt det vi inte vet - det okända – vi vet mycket – men det vi inte vet håller den största volymen.

Om Holone
Holone är en informationstjänst om modern hjärnforskning. Ett tryckt nyhetsbrev på 16 sidor utkommer 4 gånger per år med vetenskapliga artiklar om kognitiv hjärnforskning. Hemsidan innehåller webbTV med nyckelpersoner från Holones tvärvetenskapliga råd, läsarforum och guidade övningar. Redaktionen sitter i Stockholm, med Marie Ryd som chefredaktör. Holone har ett vetenskapligt råd med svenska forskare inom neurologi.
www.holone.se

 

Foto: Lina Franzen